Oro och ångest

Många barn och unga lider av ångest och antalet har ökat under de senaste åren. Här får du råd kring hur du hanterar ångest hos din tonåring och vart du kan vända dig.

Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och kroppens beredskap ökar. Det kan komma genom känslor av oro, hjärtklappning, svettningar, illamående och andningsbesvär. Även om det är ofarligt kan det kännas skrämmande, eftersom hjärnan skickar signaler till kroppen för att förbereda den att hantera situationen. Musklerna spänns, pulsen ökar och andningen blir snabbare.

Ångest är en känsla som alla upplever någon gång, och oftast går den över av sig själv på några minuter. Vissa har dock en starkare ångest som återkommer frekvent eller varar längre. I vissa fall kan ångesten bli så överväldigande att den i stället för att skydda oss begränsar oss och hindrar oss i våra dagliga liv.

Inom ångestfamiljen finns olika diagnoser, såsom paniksyndrom, social ångest, specifika fobier, separationsångest och generaliserat ångestsyndrom. Svåra stressituationer i vardagslivet, som en skilsmässa eller en livshotande sjukdom, kan också leda till ångest.

Symtom på ångest

Hjärtklappning eller snabb puls
Svårighet att andas
Yrsel
Klump i magen eller tyngd över bröstet
Svettningar
Torr mun, kissnödig eller illamående
Stickningar eller domningar i händer eller fötter
Darrig, skakig eller svag i musklerna

Ångesten kan börja svagt och intensifieras över tid, eller så kan den komma snabbt. Ibland kan den kännas så stark att det verkar som om man ska förlora medvetandet, tappa kontrollen eller till och med dö. Det är dock viktigt att komma ihåg att ångestreaktionen inte är farlig, och ångesten går över av sig själv.

Källa: Hjärnfonden.se

Vad kan jag göra som förälder om mitt barn har ångest?

Att lyssna på ditt barn och försöka förstå hur barnet upplever sin situation är avgörande. Det kan vara viktigt att vara öppen och empatisk för att skapa en trygg miljö där barnet känner sig bekväm att dela sina känslor. Undersök om det finns en tydlig orsak till barnets känslor eller om situationen är mer komplex. Genom att vara närvarande och stödjande kan du hjälpa ditt barn att hantera och förstå sina känslor.