Skoltrötthet och frånvaro

Frånvaro i skolan är en riskfaktor för skolmisslyckande. Det finns olika anledningar till att ett barn inte går till skolan. Ibland handlar det om själva skolan, men ibland är det kopplat till något annat. Skolfrånvaro är en signal om att allt inte är bra och ska alltid tas på allvar. Även anmäld frånvaro kan vara oroväckande och påverka barnets möjlighet att fullfölja sin utbildning.

Är du orolig för ditt barns frånvaro? Det är skolan som ansvarar för att hitta orsaker till frånvaro och arbeta för att eleven ska öka sin närvaro. Detta sker i samarbete med vårdnadshavare och elev. Önskar ni stöd eller hjälp ska ni kontakta elevens mentor, rektor eller någon i skolans elevhälsoteam.

Vill du ha mer information om frånvaro, tex skillnaden på giltig frånvaro och ogiltig frånvaro eller vilket ansvar har skolan respektive vårdnadshavare? Läs mer på Skolverkets webbsida

Problemen med skolan börjar ofta innan barnet slutar att gå till skolan. Genom att skolpersonal och vårdnadshavare har kännedom om risksignaler och uppmärksammar dessa tidigt så kan barnet få stöd och hjälp innan skolfrånvaron eskalerat och vägen tillbaka blivit allt svårare. Lärare och mentorer uppmanas därför att ha dialog med vårdnadshavare direkt när frånvaro uppmärksammats.

Exempel på risksignaler hemma:

• svårigheter att komma iväg till skolan på morgonen av olika anledningar som trötthet, magont, huvudvärk eller andra beteenden som tyder på motvilja.
• barnet har tidigare tyckt om skolan men vill inte längre gå dit.
• svårigheter att somna på kvällen före skoldagar, blir oroligt på söndagar eller efter skollov.
• uttrycker sig negativt om skola, lärare och klasskamrater eller mot att gå till skolan.
• har återkommande fysiska besvär (t.ex. illamående, magont, huvudvärk) som försvinner eller avtar när barnet tillåts stanna.
• barnet berättar ofta om dåliga upplevelser i skolan, mobbning, otrygga relationer osv.

Exempel på risksignaler i skolan:

• undviker vissa lektioner/dagar, kommer sent, går tidigare eller lämnar lektionen.
• har inte adekvat material med sig till lektion.
• är skoltrött eller ofta trött.
• är hemma från skolan ibland, ströfrånvaro.
• känner sig ensamt, mobbat eller har inga kompisar i skolan.
• kontaktar sina föräldrar när denne är på skolan och vill gå hem.
• känner stress av kraven i skolan.
• frånvaro under särskilda dagar tex. vid prov, föredrag eller ett särskilt ämne.
• återkommande fysiska symptom som magont, huvudvärk med mera.
• ökat antal besök hos skolvårdspersonal eller annan elevvårdspersonal.

HUR NI PRATAR OM SKOLAN HEMMA Fundera gärna på hur ni pratar om skolan hemma. Alla har vi olika erfarenheter av tidigare skolgång, vissa ser den som en tuff tid medan andra ser tillbaka på den med glädje. Din syn på skolan kan påverka hur ditt barn ser på sin egen. Prata gärna positivt om skolan, visa intresse för ditt barns skolgång och visa för ditt barn att du tycker att skolan är viktig. Är du orolig för hur ditt barn har det i skolan rekommenderar vi att du tar kontakt med någon på skolan så vi tillsammans kan jobba för att ditt barn ska trivas och få goda förutsättningar att lära sig.

FÖRBEREDELSE För att ge ditt barn goda förutsättningar för en lyckad skoldag kan det vara bra att förbereda barnet dagen innan. Det kan handla om att tex kolla schemat och prata om vilka ämnen och aktiviteter som ska ske eller uppmuntra att ta fram kläder redan kvällen innan.

SÖMN Barn från 13 år behöver sova 8-9 timmar per dygn, ibland mer. 20-30% av barnen i Sverige sover för lite. Sömnbrist kan påverka humör, mående, koncentration, minne och beteende. Det kan i sin tur leda till både sämre skolprestationer och svårigheter i relationer.

SKÄRMVANOR Idag använder de flesta av våra barn både skärmar och internet. Det kan vara bra att tänka på att det tar cirka två timmar för hjärnan att varva ner innan man ska sova och för att ge barnen de bästa förutsättningarna för att få en bra sömn så behöver de stänga av skärmarna i god tid innan läggdags. Det kan annars bli svårt för hjärnan att varva ner tillräckligt för att kunna somna in och sova hela natten.

Det är en utmaning att orka prestera bra i skolan samtidigt som man vill hänga med kompisar och kanske har en eller flera fritidsaktiviteter. Hur hjälper man sitt barn att hitta en balans? På BRIS sida om skolstress kan du läsa mer.

Om ditt barn inte vill gå till skolan är det viktigt att agera snabbt. Skolan tar sitt ansvar, men du som förälder kan också göra en del för att stödja ditt barn hemma.

1. Förstå orsakerna

• Prata med ditt barn: Försök att ha en öppen och icke-dömande konversation med ditt barn om varför de inte vill gå till skolan. De kan känna sig rädda, mobbade, överväldigade av skolarbete, eller ha andra sociala eller känslomässiga bekymmer.
• Observera beteendet: Notera om det finns vissa dagar eller situationer som verkar vara svårare för ditt barn. Detta kan ge ledtrådar om vad som orsakar deras motvilja.

2. Samverka med skolan

• Kommunicera med lärare och skolpersonal: Berätta för barnets lärare eller skolkurator om problemet. De kan ha insikter eller förslag på hur situationen kan förbättras.
• Skapa en handlingsplan: Samarbeta med skolan för att utveckla en plan som stöder ditt barns behov. Detta kan inkludera anpassade läroplaner, extra stöd eller att ta itu med eventuella mobbningssituationer.

3. Stöd hemma

• Skapa en rutin: En tydlig och konsekvent morgonrutin kan hjälpa till att minska ångest och göra övergången till skolan lättare.
• Positiv förstärkning: Beröm och belöna ditt barn för att de går till skolan och deltar aktivt. Detta kan uppmuntra positivt beteende.
• Stresshantering: Hjälp ditt barn att utveckla strategier för att hantera stress och ångest, som djupa andningsövningar, meditation eller fysisk aktivitet.

4. Adressera känslomässiga och sociala behov

• Bygg självförtroende: Hjälp ditt barn att bygga upp sitt självförtroende genom att uppmuntra deras intressen och talanger utanför skolan.
• Sociala färdigheter: Stöd ditt barn i att utveckla sociala färdigheter och bygga vänskap. Detta kan innebära att arrangera lekdejter eller engagera dem i fritidsaktiviteter.

5. Professionell hjälp

• Sök rådgivning: Om problemet kvarstår eller förvärras, överväg att söka hjälp från en barnpsykolog eller familjeterapeut. De kan erbjuda insikter och strategier för att hantera underliggande problem.
• Utvärdera behov: I vissa fall kan det vara nödvändigt att utvärdera om det finns underliggande inlärningssvårigheter, ångest eller andra diagnoser som behöver professionell intervention.

6. Var tålmodig och stödjande

• Visa empati: Visa att du förstår ditt barns känslor och att du är där för att hjälpa dem genom utmaningen.
• Håll dig positiv: Försök att hålla en positiv attityd och undvik att bli frustrerad eller arg, eftersom detta kan förvärra situationen.

Att hantera ett barns motvilja att gå till skolan kan vara en lång och utmanande process, men med tålamod, stöd och rätt strategier kan du hjälpa ditt barn att övervinna sina svårigheter och återfå sitt intresse för skolan.