Förskola och skola

Alla barn i Sverige har rätt till kostnadsfri utbildning. Denna rättighet är lagstadgad och kallas för skolplikt. Skolplikten gäller från förskoleklass, dvs från höstterminen året barnet fyller 6 år. Målet med skolan är att barnen utvecklar grundläggande kunskaper, sociala färdigheter och får en god psykisk hälsa. En fungerande skolgång är en de viktigaste skyddsfaktorerna mot utanförskap och psykisk ohälsa. Att inte ha en fullständig grundskoleutbildning kan utgöra en risk för långtgående konsekvenser som framtida utanförskap, psykisk ohälsa och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

På Skolverkets webbsida kan du läsa om de specifika reglerna gällande skolplikt och rätten till utbildning.

HUR NI PRATAR OM SKOLAN HEMMA Fundera gärna på hur ni pratar om skolan hemma. Alla har vi olika erfarenheter av tidigare skolgång, vissa ser den som en tuff tid medan andra ser tillbaka på den med glädje. Din syn på skolan kan påverka hur ditt barn ser på sin egen. Prata gärna positivt om skolan, visa intresse för ditt barns skolgång och visa för ditt barn att du tycker att skolan är viktig. Är du orolig för hur ditt barn har det i skolan rekommenderar vi att du tar kontakt med någon på skolan så vi tillsammans kan jobba för att ditt barn ska trivas och få goda förutsättningar att lära sig.

FÖRBEREDELSE För att ge ditt barn goda förutsättningar för en lyckad skoldag kan det vara bra att förbereda barnet dagen innan. Det kan handla om att kolla schemat och prata om vad klassen ska göra under dagen, packa skolväskan tillsammans med saker barnet behöver ha med sig eller att lägga fram kläder redan kvällen innan.

SÖMN Barn som är mellan 6-12 år behöver cirka 11 timmars nattsömn. 20-30% av barnen i Sverige sover för lite. Sömnbrist kan påverka humör, mående, koncentration, minne och beteende. Det kan i sin tur leda till både sämre skolprestationer och svårigheter i relationer.

SKÄRMVANOR Idag använder de flesta av våra barn både skärmar och internet. Det kan vara bra att tänka på att det tar cirka två timmar för hjärnan att varva ner innan man ska sova och för att ge barnen de bästa förutsättningarna för att få en bra sömn så behöver de stänga av skärmarna i god tid innan läggdags. Det kan annars bli svårt för hjärnan att varva ner tillräckligt för att kunna somna in och sova hela natten.

Frånvaro i skolan är en riskfaktor för skolmisslyckande. Det finns olika anledningar till att ett barn inte går till skolan. Ibland handlar det om själva skolan, men ibland är det kopplat till något annat. Skolfrånvaro är en signal om att allt inte är bra och ska alltid tas på allvar. Även anmäld frånvaro kan vara oroväckande och påverka barnets möjlighet att fullfölja sin utbildning.

Är du orolig för ditt barns frånvaro? Det är skolan som ansvarar för att hitta orsaker till frånvaro och arbeta för att eleven ska öka sin närvaro. Detta sker i samarbete med vårdnadshavare och elev. Önskar ni stöd eller hjälp ska ni kontakta elevens mentor, rektor eller någon i skolans elevhälsoteam.

Vill du ha mer information om frånvaro, tex skillnaden på giltig frånvaro och ogiltig frånvaro eller vilket ansvar har skolan respektive vårdnadshavare? Läs mer på Skolverkets webbsida

Problemen med skolan börjar ofta innan barnet slutar att gå till skolan. Genom att skolpersonal och vårdnadshavare har kännedom om risksignaler och uppmärksammar dessa tidigt så kan barnet få stöd och hjälp innan skolfrånvaron eskalerat och vägen tillbaka blivit allt svårare. Lärare och mentorer uppmanas därför att ha dialog med vårdnadshavare direkt när frånvaro uppmärksammats.

Exempel på risksignaler hemma:

• svårigheter att komma iväg till skolan på morgonen av olika anledningar som trötthet, magont, huvudvärk eller andra beteenden som tyder på motvilja.
• barnet har tidigare tyckt om skolan men vill inte längre gå dit.
• svårigheter att somna på kvällen före skoldagar, blir oroligt på söndagar eller efter skollov.
• uttrycker sig negativt om skola, lärare och klasskamrater eller mot att gå till skolan.
• har återkommande fysiska besvär (t.ex. illamående, magont, huvudvärk) som försvinner eller avtar när barnet tillåts stanna.
• barnet berättar ofta om dåliga upplevelser i skolan, mobbning, otrygga relationer osv.

Exempel på risksignaler i skolan:

• undviker vissa lektioner/dagar, kommer sent, går tidigare eller lämnar lektionen.
• har inte adekvat material med sig till lektion.
• är skoltrött eller ofta trött.
• är hemma från skolan ibland, ströfrånvaro.
• känner sig ensamt, mobbat eller har inga kompisar i skolan.
• kontaktar sina föräldrar när denne är på skolan och vill gå hem.
• känner stress av kraven i skolan.
• frånvaro under särskilda dagar tex. vid prov, föredrag eller ett särskilt ämne.
• återkommande fysiska symptom som magont, huvudvärk med mera.
• ökat antal besök hos skolvårdspersonal eller annan elevvårdspersonal.