Konflikthantering
Vad är viktigt att tänka på för att undvika eller hantera konflikter med barn? Här får du några råd och tips om hur du kan tänka.
Ibland kan det vara utmanande att hantera ett barns utbrott. Det är helt normalt att barnet ibland reagerar med protester och ilska, eftersom det är en naturlig del av deras fysiska och mentala utveckling. Dessa utbrott är också kopplade till barnets förståelse och deras förmåga att kommunicera sina tankar.
Barn vill oftast göra rätt, samarbeta och klara av olika situationer. Problemet är att de kanske inte vet hur de ska agera eller uttrycka sig, vilket kan leda till frustration. I dessa situationer kan barnet använda olika uttryck som skrik, gråt, spottande, slag eller bitning.
Några saker som kan vara utmanande för barn:
- Förstå konsekvenser av deras beteende.
- Kontrollera impulser och hantera sina känslor.
- Lugna sig själva och behålla lugnet.
- Hantera situationer när det inte går som de tänkt.
- Förstå och hantera andras tankar, känslor och handlingar.
- Hantera stress.
- Se saker från olika perspektiv och hitta fler lösningar på problem.
Tips för att hantera utbrott
- Försök behålla lugnet och dra dig undan om du känner att du förlorar kontrollen, om det går.
- Använd få ord och ett lugnt tonfall.
- Undvik att skälla eller skrika, då det kan uppfattas som hotfullt och förvärra situationen.
- Försök distrahera barnets uppmärksamhet, kanske med humor, för att bryta det jobbiga.
- Ha ett lugnt kroppsspråk, sätt dig ner för att göra din kropp mindre hotfull.
- Ge barnet utrymme att lugna ner sig, och om möjligt, låt äldre barn vara ensamma en stund.
- Vissa barn kan behöva närhet, som en kram.
- Undvik att diskutera när barnet är upprört, eftersom de inte kan tänka klart i dessa stunder.
- Kräv inte ögonkontakt, då det kan kännas påträngande.
Frågor och svar
Hur vet jag om mitt barns skrik/gråt och utbrott är uttryck för något annat?
Det är alltid klokt att först fundera på om barnets grundläggande behov är tillgodosedda. Är barnet utsövd, mätt, och inte för kall eller varm? Försök därefter se bortom det som utlöste den starka känslan. Har det hänt något idag som hen vill berätta om? Det är klokt att alltid ställa sig frågan ”Vad handlar det här om egentligen?”. Ibland beror reaktionen helt enkelt på att barnet t.ex. ramlat. Andra gånger kan en annan känsla ligga bakom reaktionen. En känsla som inte syns direkt. Utforska och försök ta reda på vad det handlar om utan att bli irriterad. Som vuxen behöver man även fundera kring hur relationerna ser ut inom familjen. Kanske ”gnället” handlar om att barnet behöver dig lite mer än vanligt just nu? Det kan t.ex. handla om att en pedagog på förskolan har slutat eller att en nära kompis varit borta från förskolan/skolan ett par dagar. Nyckelorden är att utforska, visa intresse och ge trygghet och närhet. Ta en ”time in”, var nära och tillsammans med ditt barn i stället för att skicka in barnet själv på ett rum, en så kallad ”time out”.
(Källa: Frågor och svar på Bris.se)
Hur skapar jag en stark relation med mitt barn?
Genom att umgås mycket med barnet. Gör saker tillsammans – lek, spela spel, läs, ta promenader eller cykla. Vad som helst som ditt barn tycker om och som inte är förknippat med krav och måsten. Forskning visar att så lite som en kvart om dagen av ostörd tid med ditt barn, stärker relationen. Då vet barnet att ni har tid att vara tillsammans en stund varje dag. Barnet kommer att känna sig sedd och bli mer villig att samarbeta, även i de stunder då ni är oense. Er relation får en stark grund att stå på. Det är också viktigt att vara stabil och förutsägbar som förälder. Då vet ditt barn att du alltid finns där om hen behöver dig, för samtal, tröst eller bekräftelse. Som vuxna behöver vi alltid vara större, starkare, klokare och snälla. När det går, följer vi våra barns behov. Och när det krävs, tar vi ansvar och bestämmer.
(Källa: Frågor och svar på Bris.se)
Hur ska man göra för att få barnen att lyda? De säger att man inte får slå barn i Sverige.
I Sverige är det enligt lag förbjudet att använda fysiskt och psykiskt våld mot barn (läs mer Föräldrabalken). Detta gäller även föräldrar i barnuppfostran och i skolan. Fysiskt våld är alla former av våld mot kroppen. Lätta slag, att dra i håret och nypa är också fysiskt våld. Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, frysa ut eller låsa in ett barn. Psykiskt våld kan skada barnets självkänsla och utveckling lika mycket som fysiskt våld. Sedan 1 januari 2020 finns det en ny barnrättslag i Sverige. Läs mer om lagen på Barnombudsmannens hemsida.
Att röra hårt vid ett barn är absolut ingen lösning för att barnet ska göra som du säger och vill! För att ett barn ska ”lyda” krävs det tydlighet från dig som förälder vad som gäller hemma. Var tydlig och sätt gränser. Våga säga vad du tycker och vad du förväntar dig av ditt barn. Ditt barn ska veta vad du vill och tycker. Det är också mycket viktigt att vara konsekvent. Det skapar förtroende mellan dig och barnet. Att uppmuntra barnet när den gjort rätt/något bra och lyssna till ditt barn. Det stärker barnets självförtroende. Oftast är det bättre att fokusera på det som är bra, istället för att skälla och tjata på barnet. Sist men inte minst: visa din kärlek till barnet! Varma kramar mår alla människor bra av.
Behöver du prata med någon om uppfostran får du gärna kontakta familjecentralen eller kommunens familjebehandlare för att få tips och råd kring ditt föräldraskap. Det är gratis, och ingen anmälan till Socialtjänsten görs så länge ingen far illa eller begår ett brott.
Om du är orolig för att ett annat barn far illa bör du kontakta mottagningen på socialkontoret på telefon 0157-43 00 00 eller ring socialjouren på 112.
Om mitt barn skriker i affären, kan någon anmäla mig då?
Så länge inget våld, hot eller grov kränkning sker finns det ingen anledning att anmäla en förälder. Det är helt normalt att barn får ett utbrott när de blir arga och har svårt att uttrycka sina känslor. Du kan läsa mer om hur du kan göra när ditt barn får ett utbrott på 1177.se
.svg)
Skriv ut